en inomparantes om dagen, är bra för magen
Så kände jag precis att klockan blev halv tolv. (jag som måste duscha) och göra mina akrobatiska övningar på mattan. Nej men 48 timmar sen jag bloggade sist, och vad har hänt på den tiden? (fot) Jag har bl.a hört att jag kommit med i tidningen, har jag tidningen? (nej) finns det på nätet? (nej) vill någon ta kort och visa mej? (nej inte de heller) Men jag tror jag klarar mej ändå... (Hoppas)
Så har jag suttit och snackat skit i några timmar med lite folk, druckit te och ätit kakor. Det gillar vi. Fast pappa ville bara börja med sina långa föredrag om en mattekurs han gick för länge sen (minst 100 år sen) där han fick lära sej.. va det nu var? Jaa däremot pratade om viktiga saker, som världskriser och politik (samma sak?) (eller inte riktigt, men jag hade i alla fall ett sånt där kvällshumör, där jag är så rolig att alla skrattar åt de jag säger, dom stunderna gillar jag)
Senaste bilden jag såg på mej själv, från facebook. TACK! (antagligen är kortet taget någonstans i meningen om grisens mor som bar honom i sitt sköte)
(egentligen ville jag nog bara säga godnatt) (!!!)
btw. angående rubriken, så känner jag att jag behövde komma ikapp med paranteserna, så vi alla slipper magont)