Jag hittade en gammal bild förrut. Eller alltså inte sådär gammal som detta-var-min-farfars-farfars-bild, utan kanske fem år eller något. Åh minnen på hög nivå.

Det kunde vara en solig sommarlovsmorgon, med kvittrande fåglar och vita moln. Man vaknade av att pappa eller syskon skrek: "Korna har rymt, korna har rymt, ring farfar" Så hoppade man upp ur sängen, kollade ut genom förnstret och förstod att detta skulle bli en spännande dag. Jag menar hur ofta får man dra på sej stövlarna i bara pyjamas? Inte ofta, men nu fick man det! Så sprang man ut och försökte hejda kossorna innan farfar, farmor, pappas bröder och deras barn kom för att hjälpa till att få in kossorna i hagen igen. Eller vänta... farmor satt alltid kvar i bilen. Så om man inte orkade springa kunde man gå in i bilen och sätta sej hos henne och dricka saft. Minnen

Ehm... faktiskt sä känner jag mej gammal nu, och att jag precis skrev västa tantinlägget. Men faktiskt så är jag bara 14! OCH detta är nåt bara lantisar förstår. Jag förstår om inte stadsborna, eller byborna, eller samhällsborna fattar de roliga med detta. Men ni borde testa springa efter kor nån gång, det är riktigt uppiggande!