Okej jag funderade fram och tillbaka om jag äntligen skulle ta modet till mej och använda den där bortglömda färgflaskan med mörgbrun hårfärg en gång för alla. Men den kändes väldigt, väldigt, VÄLDIGT mörk, och jag kände bara att jag måste förändra mitt tråkiga hår. Och då får man ju ta vad man har, eller hur. Men ändå var jag inte säker på om det var värt det, så började jag tänka på nåt, och nåt mer och sen på mitt motto. "enda gången jag backar är när jag tar sats" Så jag (bkstavligt talat) backade till byrolådan, tog upp kartongen och sprang upp till badrummet. Och nu sitter jag här, mitt emellan spruta i och duscha av processen och känner väligt starka svarta vibbar från mitt hår. Hm... hur ska detta gå tänker jag sen?